Stanje enojezične leksikografije: Švedska
DOI:
https://doi.org/10.4312/slo2.0.2019.1.13-24Ključne besede:
švedska enojezična leksikografija, švedske leksikografske ustanove, švedski spletni leksikografski portal, švedski uporabniški slovarjiPovzetek
Prispevek podaja pregled švedske enojezične leksikografije. Omenjeni so glavni deležniki, tako komercialni kot nekomercialni, skupaj z opisom slovarskih izdelkov, ki jih ponujajo. Pregled izpostavlja, da je med švedskimi uporabniki slovarjev jasna in očitna tendenca, da se obračajo od tiskanih slovarjev k spletnim portalom in aplikacijam, kar močno vpliva na prakse komercialnih založba, kot so Norstedts, Bonniers in Natur & Kultur. Med vodilnimi nekomercialnimi ponudnik izpostavljamo Švedsko akademijo, Švedsko jezikovno banko in Inštitut za jezik in folklore. Švedska enojezična leksikografija pa ponuja tudi slovarje, ki jih izdelujejo nestrokovnjaki (tj. z uporabo množičenja).
Prenosi
Literatura
Dictionaries, databases and digital resources:
Bonniers svenska ordbok (2010). P. A. Sjögren, I. Györki & S. Malmström (Eds.). 10th ed. Stockholm: Bonniers.
Folkmun.se = David Eriksson (2018). Retrieved from https://www.folkmun.se/
Lexins svenska lexikon online. 4th ed. Retrieved from http://lexin.nada.kth.se/lexin/
Natur och Kulturs Stora Svenska Ordbok (2006). P.-E.Köhler & U. Messelius (Eds.). Stockholm: Natur & Kultur.
Natur och Kulturs Svenska Ordbok (2001). P.-E.Köhler & U. Messelius (Eds.). Stockholm: Natur & Kultur.
NEO = Nationalencyklopedins ordbok (1995–96). Höganäs: Bra Böcker.
Ne.se = Nationalencyklopedin (2018). Retrieved from https://www.ne.se/
Ord.se = Nationalencyklopedin (2018). Retrieved from https://ne.ord.se/
RO = Retskrivningsordbogen (2012). Jervelund, A. Ågerup, J. Schack, J. Norby Jensen and M. Heidemann Andersen (eds.). 4 ed. Copenhagen: Dansk Sprognaevn and Alinea A/S.
SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien (1898–). Lund: Gleerups. Retrieved from www.saob.se
SAOL 14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14th ed. Stockholm: Norstedts i distribution.
SAOLhist 2018. Retrieved from http://spraakdata.gu.se/saolhist/
SO = Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009). Stockholm: Norstedts.
Svenska.se = Svenska Akademien (2018). Retrieved from https://svenska.se/
Synonymer.se = Sinovum Media (2018). Retrieved from https://www.synonymer.se/
Wiktionary (2018). Retrieved from http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida
WordFinder.com (2018). Retrieved from https://www.wordfinder.com
Other:
Ahlberg, M., Borin, L., Forsberg M., Olsson, O., Schumacher, A., & Uppström J. (2016). Karp: Språkbanken’s Open Lexical Infrastructure. In Proceedings of Globalex 2016.
Ahlberg, M., Borin, L., Dannélls, D., Forsberg, M., Toporowska Gronostaj, M., Friberg Heppin K., Johansson, R., Kokkinakis, D., Olsson, L. J., & Uppström, J. (2014). Swedish Framenet++. The beginning of the end and the end of the beginning. In Proceedings of the Fifth Swedish Language Technology Conference, Uppsala, 13-14 November 2014.
Borin, L., & Forsberg, M. (2014). Swesaurus; or, The Frankenstein approach to Wordnet construction. In Proceedings of the Seventh Global WordNet Conference (GWC 2014) (pp. 215–223).
Borin, L., Forsberg, M., & Lönngren, L. (2013). SALDO: a touch of yin to WordNet’s yang. Language resources and evaluation, 47(4), 1191–1211. DOI: https://doi.org/10.1007/s10579-013-9233-4
Borin, L., Forsberg, M., Olsson, L. J., & Uppström, J. (2012a). The open lexical infrastructure of Språkbanken. In Proceedings of the Eighth International Conference on Language Resources and Evaluation (LREC’12) (pp. 3598–3602). Istanbul: ELRA.
Borin, L., Forsberg, M., & Roxendal, J. (2012b). Korp – the corpus infrastructure of Språkbanken. In Proceedings of the Eighth International Conference on Language Resources and Evaluation (LREC’12) (pp. 474–478). Istanbul: ELRA.
Bäckerud, E. (2016). Indexeringen av SAOB. In A. Gudiksen & H. Hovmark (Eds.), Nordiske studier i leksikografi 13 (pp. 101–109). Copenhagen.
Fuertes-Olivera, P. A. (2009). The Function theory of lexicography and electronic dictionaries: WIKTIONARY as a prototype of collective free multiple-language Internet dictionary. In H. Bergenholtz, S. Nielsen & S. Tarp (Eds.), Lexicography at a crossroads: dictionaries and encyclopedias today, lexicographical tools tomorrow (pp. 99–134). Bern: Peter Lang.
Holmer, L. (2016). Grammatik i SAOL. En undersökning av grammatisk information i Svenska Akademiens ordlista över 130 år. (Miss 65.) Göteborg.
Holmer, L., Malmgren, S.-G., & von Martens, M. (2016). SAOLhist.se – för allmänt och vetenskapligt bruk. In A. Gudiksen & H. Hovmark (Eds.), Nordiske studier i leksikografi 13 (pp. 349–358). Copenhagen.
Holmer, L., & von Martens, M. (2016). The SWEGOT Lexical Resources Framework. In T. Margalitadze & G. Meladze (Eds.), Proceedings of the 17th EURALEX International Congress (pp. 915–918). Tblisi: Ivane Javakhishvili Tbilisi University Press.
Holmer, L., von Martens, M., & Sköldberg, E. (2015a). Making a dictionary app from a lexical database: the case of the Contemporary Dictionary of the Swedish Academy. In I. Kosem, M. Jakubíček, J. Kallas & S. Krek (Eds.), Electronic lexicography in the 21st century: linking lexical data in the digital age. Proceedings of the eLex 2015 conference (pp. 32–50). Ljubljana/Brighton: Trojina, Institute for Applied Slovene Studies/Lexical Computing Ltd.
Holmer, L., Hult, A. K., & Sköldberg, E. (2015b). Spell-checking on the fly? On the use of a Swedish dictionary app. In I. Kosem, M. Jakubíček, J. Kallas & S. Krek (Eds.), Electronic lexicography in the 21st century: linking lexical data in the digital age. Proceedings of the eLex 2015 conference (pp. 356–371). Ljubljana/Brighton: Trojina, Institute for Applied Slovene Studies/Lexical Computing Ltd.
Holmer, L., & Sköldberg, E. (2016). Synonymer.se i fokus – om användningen av en svensk ordbokssajt. In A. W. Gustafsson, L. Holm, K. Lundin, H. Rahm & M. Tronnier (Eds.), Svenskans beskrivning 34 (pp. 215–228). Lund.
Hult, A. K. (2014). The Authentic Voices of Dictionary Users – Viewing Comments on an Online Learner’s Dictionary Before and After Revision. In A. Abel, C. Vettori & N. Ralli (Eds.), Proceedings of the XVI EURALEX International Congress: The User in Focus (pp. 237–247). Bolzano/Bozen: Institute for Specialised Communication and Multilingualism.
Hult, A. K. (2016). Ordboksanvändning på nätet. En undersökning av användningen av Lexins svenska lexikon. (GNS 27.) Göteborg. Retrieved from https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/49441
Kann, V. (2010). KTHs morfologiska och lexikografiska verktyg och resurser. LexicoNordica, 17, 99–117.
Kann, V., & Rosell, M. (2005). Free Construction of a Free Swedish Dictionary of Synonyms. NoDaLiDa, 2005, 1–6.
Kokkinakis, D., Toporowska Gronostaj, M., & Warmenius, K. (2000). Annotating, disambiguating and automatically extending the coverage of the Swedish SIMPLE lexicon. Proceedings of the Second International Conference on Language Resources and Evaluation.
Lyngfelt, B., Bäckström, L., Borin, L., Ehrlemark, E., & Rydstedt, R. (2018). Constructicography at work: Theory meets practice in the Swedish Constructicon. In B. Lyngfelt, L. Borin, K. Ohara & T. T.Torrent (Eds.), Constructicography. Constructicon development accross languages (pp. 41–106). Amsterdam: John Benjamins. DOI: https://doi.org/10.1075/cal.22.03lyn
Malmgren, S.-G. (2009): On production-oriented information in Swedish monolingual defining dictionaries. In S. Nielsen & S. Tarp (Eds.), Lexicography in the 21st Century. In honour of Henning Bergenholt (pp 93–102). Amsterdam: John Benjamins. DOI: https://doi.org/10.1075/tlrp.12.08mal
Malmgren, S.-G. (2014): Svenska Akademiens ordlista genom 140 år: mot fjortonde upplagan. LexicoNordica 21, 81–98.
Malmgren, S.-G., & Sköldberg, E. (2013). Scandinavian Lexicography. The Lexicography of Swedish and other Scandinavian Languages. International Journal of Lexicography 26(2), 117–134. DOI: https://doi.org/10.1093/ijl/ect008
Meyer, C. M., & Gurevych, I. (2012). Wiktionary: a new rival for expert-built lexicons? Exploring the possibilities of collaborative lexicography. In S. Granger & M. Paquot (Eds.), Electronic Lexicography (pp. 259–291). Oxford: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199654864.003.0013
Petzell, E. M. (2017). Svenska Akademiens ordbok på nätet. LexicoNordica, 24, 267–276.
Rosqvist, B. (2014). Hårt arbete och sträng vila. Svenska kollokationer i lexikografisk och lexikologisk belysning. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 40). Gothenburg.
Sköldberg, E., & Mattsson C. (2016). Ful- och finlexikografi? Om ordboksverksamhet i Sverige i dag och i morgon. In Hannesdóttir, A. (Ed.), Framtidens lexikografi. Rapport från ett symposium i Göteborg: 111–129. Gothenburg.
Sköldberg, E., & Wenner, L. (2017). Folkmun och Luxikon. En jämförelse mellan två användargenererade ordbokssajter. In Språk och stil 27, pp. 21–48.
Sköldberg, E., & Wenner, L. (2018). Amatörlexikografiska insatser på sajten Folkmun.se. In Á. Svavarsdóttir, H. Jónsdóttir, H. Hilmisdóttir, Th. Úlfarsdóttir (Eds.), Nordiske Studier i Leksikografi 14, pp. 237–245.
Språk- och folkminnen (2017). Retrieved from http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter.html/
Wolfer, S., & Müller-Spitzer C. (2016). How Many People Constitute a Crowd and What Do They Do? Quantitative Analyses of Revisions in the English and German Wiktionary Editions. Lexikos, 26, 347–371. DOI: https://doi.org/10.5788/26-1-1346
Prenosi
Objavljeno
Kako citirati
Številka
Rubrike
Licenca
Avtorske pravice (c) 2019 Emma Sköldberg, Louise Holmer, Elena Volodina, Ildikó Pilán
To delo je licencirano pod Creative Commons Priznanje avtorstva-Deljenje pod enakimi 4.0 mednarodno licenco.
Prispevki v reviji Slovenščina 2.0 so dostopni po licenci Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0).
Tudi pri objavi prispevkov v reviji Slovenščina 2.0 velja licenca Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0). Po tej licenci avtorji obdržijo avtorske pravice, hkrati pa uporabnikom dovolijo reproduciranje, distribuiranje, dajanje v najem, javno priobčitev in predelavo avtorskega dela (tudi za komercialno uporabo in predelavo), če navedejo avtorja ter citirajo delo in ga širijo naprej pod istimi pogoji. Dovoljenje niti s strani avtorja niti s strani izdajatelja revije za vse to torej ni potrebno. Predelavo in nadgradnjo dela sme uporabnik distribuirati, dati v najem ali priobčiti javnosti le pod pogoji te iste licence, novejše različice te licence z istimi elementi, kot jih vsebuje ta licenca, ali z drugo nacionalno licenco Creative Commons, ki vsebuje iste elemente licence kot ta licenca.
Pri reviji Slovenščina 2.0 med avtorji in izdajateljem niso sklenjene nobene dodatne pogodbe ali dogovori, avtorji torej avtorske pravice in pravice nadaljnjega širjenja obdržijo brez omejitev.
Pri reviji Slovenščina 2.0 avtorjem dovoljujemo in jih spodbujamo, da svoje besedilo, ki je bilo objavljeno v reviji Slovenščina 2.0, objavijo še kje drugje na spletu (npr. v institucionalnih repozitorijih, na osebnih spletnih straneh), vendar s pripisom, v katerem je razvidno, da je naša revija besedilo objavila prva.
